om höst/vår jackan. Det fick den otroliga kylan mig att inse idag. Visst har vinterjackan åkt fram ur garderoben för ganska längesedan. Men jag avskyr verkligen tjocka, klumpiga och "tunga" vinterjackor. De är jobbiga att ha på sig då man i princip bara använder den då man går emellan tåget/bussen eller skolan och A6/restaurangen. Den tar även en alldeles för stor plats i skåpet i skolan. Men nu är det första december och hög tid att släppa taget om min älskade lilla skinnjacka. Faktiskt.

Dagen har varit okej. Inte mer än så. Men jag hade inte större förväntningar heller. Tisdagar brukar inte vara på topp i och med att schemat denna dag är proppfullt med lektioner hit och dit. Ingenting praktiskt heller. Men jag överlever. Kan ju också berätta (nu när jag ändå är lite lagom negativ) att matteprovet gick åt skogen. Men vem är förvånad? Jag har länge tänkt, och verkligen försökt att tro att det ska gå. Att jag ska lösa problemet med lite övning. Men den tanken börjar sakta men säkert försvinna. Har börjat inse mer och mer att matematik inte är min starka sida, och kommer nog aldrig vara heller. Hur mycket tid man än lägger ner, och hur mycket man än vill få det bra.

Samhällskunskapsuppgiften vi gjorde förra veckan kändes helt okej. Det kändes i varje fall som att jag skulle nå ett VG. För det kändes som att det gick bra. Men jag hoppades för mycket. Vilket nog väldigt många i klassen gjorde. Till min och andras besvikelse blev det ett starkt G istället. Han nämnde också att min förra inlämning var mycket bättre. Jag tycker att han börjar bli lite väl hård med sin bedömning ibland.

Har ni tänkt på en sak? Att det är ny månad. Att vi faktiskt är inne på vår sista månad för året idag. Det är verkligen inte klokt hur fort tiden går. Stjärnor, ljusstakar och en massor med annat advent/julpynt har kommit upp i fönstrerna nu. Är det inte härligt? Jag tycker det är urmysigt. Särskilt då man går ut från skolan på eftermiddagen och det redan hunnit bli mörkt, men då all utebelysning och alla affärers fönsterskyltning lyser upp hela stan. Det får mig att längta efter allt jag har framför mig. Efter nästa år med nya upplevelser. Efter att skapa fina minnen att dela med andra och efter nya förutsättningar i mitt liv. Jag älskar det.

Inte heller tackar jag nej till min traditionella, söta och ja fjantigt barnsliga chokladkalender.
Den blir man faktiskt aldrig för stor för. Så det så.

Lagom stora bitar också.
Om man inte "råkar" öppna mer än en lucka i taget förstås.

Nu ska jag ta en varm dusch, tända ljus och sedan krypa upp i soffan framför något bra program.
Vi får väl se vad jag hittar, om jag nu får lägga beslag på fjärrkontrollen i några minuter.
Kan låta lättare än vad det är. Särskilt när lillsyrran är i farten.

Ha en mysig kväll!



what about now?
what about today.?
what if you´re making me all that I was meant to be?
what if it´s lost behind words we could never find?
before it´s too late, what about now?



/J.C♥